Visst vore det bra om all elektronik höll i evigheter? Eller åtminstone hade lagom mycket vett att gå sönder när man absolut inte behöver använda saken som fått för sig att rasa ihop på ett olagbart och mystiskt sätt egentligen? Min skärm, vars förfall jag visserligen beskådat på nära håll under en längre tid men valt att ignorera, fick för sig att haverera natten mellan fredag och lördag, runt klockan fyra. Och tro mig, jag ville verkligen använda datorn då. Men sånt är livet och jag fick åtminstone en bra ursäkt till att investera i ny, cool teknik. 19 platta tum med 2 ms i responstid och ett betydligt luftigare utrymme mellan skrivbordet och väggen samt mindre strålning i ansiktet kanske man inte ska tacka nej till egentligen.
I morgon ska jag till jobbet och slita mer med rapporten och sen ska jag ringa nån på manpower för att säga att jag kan åka till stockholm redan på torsdag för att bli intervjuad av honom. Sedan väntar veckans elddop på fredag när jag ska sitta i två timmar på Ericsson i Kista och bli intervjuad för ett jobb jag faktiskt vill ha. Funderar på att förbereda mig genom att plugga datastrukturer hela veckan. Kan nog vara en god idé med tanke på att jag har tenta i det om nån månad också. Nog med ordbloat för ikväll.
grattis, du är i hamn!